Det finns en sak i mitt huvud nu. En enda! Det får inte plats så mycket mer i min lilla skalle. Snart är jag hemma, SNART ÄR JAG HEMMA! Det går inte att beskriva känslan som infinner sig när man står med sin väska och precis känner den fasta marken under sina fötter. Aldrig att man vänder sig om och tittar, ryggen mot båten och blicken mot ljuset. Man vet att man kommer att vara ledig i flera veckor och inte behöver ägna en tanke åt jobbet. Man vet också att man kommer att kunna se nya människor varje dag och inte vara fast i rutiner. Det är det bästa med det här jobbet. Ledigheten och den härliga frihetskänslan när man har gjort sina veckor. Lite som att komma ut ur fängelset. I nästa hamn, är det min tur att släppas fri!