Jag har kommit på att jag funderar alldeles för mycket, över allting. Speciellt livet. Men jag tror det är bra för jag har mål och drömmar. Jag tänker inte flyta med och vakna upp en dag och känna att jag har missat allt. Jag tänker inte följa alla spår och upptrampade vägar. Jag tänker ta spännande omvägar för att se mig omkring, för att upptäcka sånt som andra missar. För det finns så mycket mer i livet än det man ser och vet om.

Jag tror att det är dags för mig att sova innan jag blir som Thomas Di Leva, fast varför inte egentligen? Nä godnatt nu!

Jag har en fin vän och den 28 juni så ska vi se Coldplay i Slottskogen. Det kommer bli grymt!

Jag har en vän som jag skulle kunna säga att jag har känt sen första klass. Men det har jag inte. Vi har gått i samma klass 9 år men har liksom aldrig umgåtts. Våra vägar har korsats lite här och där, och vi umgicks lite ibland och har nästan inga minnen av varandra, fram tills nu. Nu hörs vi nästan varje dag. Jag har tänkt varje gång vi har umgåtts innan att varför är jag inte med henne oftare? Jag vet inte varför men det hade väl en mening. Man kan ju växa ifrån vänner men vi har liksom blivit tvärtom. Det passar väl rätt bra för vi är lite tvärtom. Jag vet inte hur vi lyckas varje gång men det blir aldrig som vi tänkt, det händer nya, roliga knäppa saker som jag inte tror att så många är med om. Och det är det bästa, vi gör den trista vardagen till äventyr. Det är svårt att förklara, det är nog bara vi som fattar. Och det räcker.
Jag är väldigt glad att du finns och är som du är. Vi har båda varit med om falska vänner men jag känner verkligen att du är en äkta bra vän och det är jag väldigt tacksam för. Vi behöver inte låtsas vara någon annan eller göra oss till för att ha roligt. Vi är som vi är, gör som vi vill och jag tror aldrig att jag har skrattat så mycket med nån som jag har skrattat med dig.
Det låter nästan som en töntig kärleksförklaring men jag är bara glad för att vi är så grymma.

Tack för att du finns min vän!

Det har varit lite mycket att stå i nu det sista. Leo kom och hälsade på mig i söndags och åkte hem igår. Det var jättemysigt. Jag var på fast mark för första gången på en månad! Det var ganska skönt att få gå runt och se lite annat. Vi tittade runt i skyltfönster och köpte lite godis. Mysmys!



Och nu ligger vi som sagt på varv. Det är massa folk som springer runt överallt och det bankas hela tiden, speciellt när jag ska sova. Såhär stor är båten, ja jag är ju ganska liten om man jämför.

Resan hem gick riktigt långsamt, sammanlagt 7 timmars väntetid på två olika flygplatser men det är ju värt det när man är hemma igen. Leo körde hem mig från flygplatsen till en välstädad lägenhet.

Nä nu vill jag komma hem! Haft en dålig morgon, har frusit och varit sjösjuk så det ska bli skönt att sova nu. Det har lugnat ner sig nu med och rullar inte så mycket.
Tur att jag fick pratat med Leo förut i alla fall, det piggade upp lite.
Hoppas på bra väder idag för det är lite målning som behöver göras innan vi kommer till nästa hamn då det blir vetting. Får berätta mer om det imorgon för nu ska jag sova.
God natt!

            Jag är snart hemma hos dig igen älskling <3

Tänkte precis skriva lite men telefonen ringde och det är standby. Dags att förtöja jag får skriva mer när jag jobbat färdigt.

.C