Förtöjningen gick bra men sen tog det längre tid. Det blev ett himla meck med landgången. Där vi alltid brukar ha den när vi ligger i Tees låg en massa slangar. Slangar som de annars sbrukar flytta på men de vägrade att göra detta. Landgången låg som en livsfarlig vippbräda ett tag när tidvattnet började gå upp. Till slut fick vi flyttat den till ett annat ställe där den låg lite bättre, för tillfället. Jag känner på mig att det kommer att krångla med den på vakten sen.
Dags att sova, imorgon blir det räkmacka till frukost (men jag tar nog ändå min vanliga gröt)