Idag har varit en seg dag. Jag har spenderat 8 timmar av dagen av att vandra fram och tillbaka på däck och stirra på manifoldern. Vi är nu i Drammen i Norge, det ligger som i en fjord. Det är faktiskt väldigt fint här. Höga berg täckta med gröna träd och granar. Det låg till och med lite snö kvar på ett ställe. Kajen är full av nya bilar som har fraktats hit från alla möjliga ställen. Jag har stått och roat mig med att välja ut vilka jag vill ha. Så kul kan man ha det. Men jag fick en räkmacka till frukost och tacos till middag så jag kan inte klaga. Men jag känner att jag måste komma igång med träningen. Imorgon kanske...
Jag och Daniella satt och tänkte tillbaka på våra liv förut. Hur hamnade vi egentligen här? Kanske är dags att börja skriva sin biografi nu så man har något att lämna kvar till eftervärlden. Från modell till matros och andra underliga vägar en biografi av Cecilia Bengtsson. Ja varför inte?

Jag kommer inte ihåg vad jag skrev sist. Antagligen att jag var trött, hade/skulle sova eller hade/snart skulle jobba. Det är det som brukar hända här, rutiner. Men! Igår vid 10-tiden kom vi till mitt kära Göteborg och det var så härligt. Jag ringde min kära Leo och tvingade honom att hämta mig i hamnen för att sedan äta frukost i stan. Ja jag är redan trött på havregrynsgröten här. Det var jättemysigt att sitta i solen och äta god mat med min älskling. Sen åkte vi hem en stund för jag behövde egentligen sova, man blir trött när man går upp 03.30. Men jag kunde inte somna och det kändes inte som att vara hemma. Det är svårt att förklara men jag är så inställd på att jag ska vara på båten nu så det kändes bara som att hälsa på någon. När Leo sedan körde mig tillbaka och jag gick ombord igen så kändes det som att jag kom hem. Knepigt det där.
Sen var det bara att stå vid manifoldern i 4 timmar och hålla koll och efter det kom hela min famlij ombord. Inklusive mormor och morfar. Det var roligt att alla kom och hälsade på, det är inte alltid lätt att förklara vad man gör ombord om man inte vet hur båten ser ut. Daniella serverade kaffe och vi satt och fikade ett tag allihop innan dem skulle hem igen och lämnade mig ensam kvar.
Imorse när jag gick ut var jag väldigt trött men piggnade snabbt till. Det började ljusna över Göteborg. Jag stod ensam i gryningen och funderade som vanligt och det kändes precis som att jag drömt allt om dagen innan. Att jag inte alls hade träffat Leo och att ingen hälsat på. För nu var allt som vanligt igen, alla rutiner.
När man är här ombord lever man som i en liten bubbla. Man är fast med 11 andra människor som man ser varje dag och alla gör sitt jobb. Ingenting som jag gör här ens likt det jag gör hemma. Det är helt två olika liv. När jag är här känns det som att mitt vanliga liv med allt och alla jag gillar är så långt bort. Men jag tänker på det nästan hela tiden.
Som förut när jag stod och tittade ut mot vattnet så ser jag hamnen där pappa har sin båt, båtarna som går ut till Leos föräldrar, Älvsborgsbron som jag är van att se från andra hållet, Leos båt som åker förbi. Allt finns där, mitt vanliga liv, min verklighet men jag kan inte nå den. Jag vet att lägenheten ligger alldeles bortom båtarna, jag vet att pappa är på andra sidan och grejar med båten men ändå känns det som att jag är i en annan värld. Jag hade kunnat vara där också, bortom båtarna på andra sidan vattnet. Där jag brukar promenera och äta glass. Men jag ser på mig själv, orange overall, smutsiga handskar, skor med stålhätta över tårna. Den blå hjälmen trillar nästan av när jag tittar ner, den är förstor hur mycket jag än spänner. Jag lyssnar och hör tug-masters som kör, pumpar som låter och någon som ropar på radion. Jag ser mig omkring och ser en tankbåt som för tillfället är mitt hem och arbetsplats, oljecisterner, containrar och andra båtar. Det händer något överallt, allt är i rörelse. Här blir det aldrig tyst och stilla. Det är så långt ifrån mitt vanliga liv man kan komma. Men även detta är en del av mitt liv, för tillfället.
Det är två världar som ligger bredvid varandra, mitt vanliga liv finns där. Jag känner av det men jag är fast här. Tiden går fort och snart sitter jag på andra sidan igen, med benen ut över vattnet och en glass i handen. Då kan jag peka över på andra sidan och titta på båtarna. Då kommer detta livet att vara långt borta och jag är tillbaka i min vanliga värld. Snart så. Om fem veckor.

Förlåt min trogna bloggläsare, vi har kört på fel kurs och inte haft internet.
Nu ligger vi i Malmö och ska väl åka på min vakt nu på morgonen. Daniella har kommit ombord också och hade med sig ett påskägg till mig! :) Så även denna dagen har gått fort. Men jag känner mig lite sjuk, har nyst och snutit mig tusen gånger. Men nu har jag fått lite panodil och nässpray så det ska nog gå över. Får göra lite kuckelimuck-medicin av mitt godis.
Nu tänker jag försöka sova för jag får dippning och blåsning av slangen sen så då måste jag vara med i min lilla skalle.
Godnatt!

Hej hoppas alla har haft en trvlig påsk. Själv har jag det faktiskt bra :) Jag har hunnit komma in i det igen och vet att det inte är någon idé att börja räkna dagarna än.
Idag har varit jättefint väder, det började ljusna redan vid 4-tiden när jag började jobba. Jag hade på mig riktigt mycket kläder, bland annat vinteroverallen, men det behövdes ju inte. Sen blev det havregrynsgröt till frukost och jag har bestämt att det får bli det nu i 6 veckor (fast såg att det blir risgrynsgröt imorgon). Det är ju trots allt Beach 2011 som gäller när jag ska hem. Sen när det var dags att gå upp igen så åkte vi från Nynäs, när vi släppt av lotsen blev det påskbuffé. Jag åt prinskorv, ägghalvor med skagenröra, skinka och en liten potatis och till det fick vi påskmust. Vilken tur, ingen påsk utan påskmust. Jag blev så mätt att jag till och med skippade tårta och chokladbollar fast att jag sa att det är okej för att det är påskafton, lika bra det. Jag saknar dock det årliga påskägget från mormor och morfar som man alltid får leta efter, ska fråga om jag får gå på äggjakt när jag kommer hem igen.
Fortsatte eftermiddagen med att måla och tiden gick väldigt fort. Tänk vad lite solsken kan göra. Jag har till och med varit och tränat så allt känns bra.

Nu kan vi ta en av alla positiva saker som jag har på lager. Imorgon kommer Daniella! Då blir allt lite roligare, vi ska till och med gå samma vakt och hon ska stanna i flera veckor. Tiden kommer gå ännu fortare, något som jag egentligen hatar men när jag är här är det bra.

Nu ska jag äta ett äpple och sen sova lite. Godnatt!

Denna eviga väntan hela tiden! Vi är snart i Nynäshamn och telefonen kommer nog ringa om 3 minuter så det är bara att vänta.

Okej allt blev precis ännu värre! Jag kommer inte kunna se på BigBrother på sex veckor! Det funkar inte att titta på internet här ens! Fy sjutton vad dåligt!
Nu tänker jag sova!

Ja vad ska jag skriva, känner mig tom och trött. Tror jag tappade energin på vägen ut till båten förut idag. Ja jag är tillbaka. Fast att jag sagt till mig själv så många gånger att "Aldrig mer!". Jag fattar inte varför jag gör detta mot mig själv när jag vet att jag mår dåligt av det. Aja nu är det såhär att man måste ha pengar för att leva.

Vi var 4 stycken som skulle gå på båten idag, vi samlades vid personalkontoret klockan 11. Som tur är ligger det bara 5 minuter från mig så om jag jämförde med de andra gubbarna så fick jag sovmorgon. Fast jag hade hellre legat kvar i sängen med Leo hela dagen. Han följde mig i alla fall dit fast att han var jättetrött. Världens snällaste! Sen satt jag utanför och väntade. Solen lyste och jag kände bara för att springa iväg, köpa mig en glass (på specialstället som ligger alldeles bredvid) och sen rymma därifrån. Varje gång jag ska åka till båten hoppas jag att nån ska kidnappa mig och ta hem mig igen. Det är inte nyttigt att känna så och jag vet om det.
Vi åkte i alla fall till Fiskebäck och fick åka med en båt ut till båten, som låg utanför och väntade längre bort. Sen fick vi klättra upp på lotslejdaren (den där repstegen på utsidan av båten). Jag stod och tittade när de drog upp min väska i ett rep och bara väntade på att den skulle åka i vattnet, då hade jag nämligen åkt hem igen.
Men nu ligger jag här i min hytt och längtar hem. Allt låter och rör på sig överallt. Jag har jobbat 4 timmar idag och är redan trött. Om 6 timmar böjar jag igen. Så nu börjar hjulet snurra igen, jobba, äta, sova, jobba, äta, sova. Men förhoppningsvis kommer det gå fort. Jag har några positiva saker jag kan ta upp men jag väntar med det. För nu vill jag faktiskt kunna vara lite deppig och tycka synd om mig själv (fast jag vet att jag har valt det själv).
Godnatt världen utanför, jag är tillbaka i bubblan!

Idag har allt varit upp och ner. Speciellt jag! Kände mig som en gång för längesen när en viss Idol-film skulle spelas in. Jag har varit arg, glad, trött och ledsen om vart annat.

Jag ligger fortfarande kar i sängen och orkar inte gå upp. Jag vet att det är fint väder ute men skitsamma. Det är kul att vara ute själv. Plus att jag alltid längtar till landet när det är fint väder. Då kan man bara gå ut på gräsmattan sola lite och grilla. Här i stan är det krångligare. Jag tänker inte gå ut och lägga mig på gården direkt. Jag ligger kvar här med godis och Bigbrother ett tag till.

Igår fick jag ett litet bryt när jag skulle sova. Jag blev jätteledsen för jag vill inte åka till jobbet och vill inte att folk ska bli gamla. Tänker på det ibland och då blir jag ledsen. Jag ska skaffa mig en tidsfrysare. Men först kanske jag ska pallra mig upp och äta lunch.

Det är trevligt att någon faktiskt följer den här dåligt uppdaterade bloggen. Jag får köra en riktig genomgång om vad som hänt senaste veckan. Men det hinner jag inte nu. Snart kommer pappa hit och sen är det dags för mig att bli tatuerad. Det ska bli spännande men jag vet att det kommer göra ont.
Nu måste jag göra mig i ordning, jag ligger redan efter i planeringen.

Ja jag blev såklart sjuk. Har hostat och haft ont i halsen men nu mår jag ganska bra igen. Har tryckt i mig ingefära varje dag och lite andra piller och vitaminer. Så idag har jag mått bra.
Pappa ringde och väckte mig imorse för idag var dagen han skulle få sin tattoo så jag var tvungen att vara frisk för jag hade lovat att följa med. Så jag har suttit med honom hela tiden faktiskt. Det var intressant att sitta och titta och så ville jag självklart se det färdiga resultatet efter. Det är något fängslande över det hela med tatueringar. Tycker jag i alla fall. Jag blev själv sugen nu men nästa vecka får jag min. Mycket spännande! Jag hoppas det blir bra, det blir det säkert. Min far fick en fin pirat på sin arm idag. Han blev nöjd, får se vad mamma säger nu. Ska se om jag kan få upp bilder på den här lite senare.
Nu sitter jag hemma och äter sallad från Paprika och ska försöka hinna med lite hemmapyssel senare. Gardinerna ligger och väntar. Eller det som ska bli gardiner rättare sagt. Så har jag hämtat upp en tavla som jag fått inramad som kanske kommer upp idag. Får se vad som händer, ska börja med salladen nu först.

Idag har jag legat i soffan hela dagen och tittat på tv. Jag tror att min kära pojkvän har smittat mig med sin förkylning för det har börjat klia i min hals. Men jag låtsas som att jag inte märker det, pressar apelsiner och hoppas att det försvinner.
Det är roligt nu när vi har massa nya kanaler för det finns så mycket att titta på. Det har blivit ganska mycket Tom & Jerry och Familjen Flinta. Fast nu väntar jag bara på att klockan ska bli 21.00 så tönten Patrik kan bli utröstad från Big Brother!

Igår träffade jag mina gamla vänner Tobbe och Julius och spenderade en kväll i stan. Det blev middag och lite att dricka. Jag fick springa hem för att hinna till Big Brother.

Idag låg jag i sängen till klockan 12 nånting och sen kände jag mig seg och konstig så jag somnade en gång till efter frukosten/lunchen. Men jag hann inte sova länge innan min mamma och bror kom hit med min cykel och en symaskin. Jag har nämligen fått för mig att sy mina egna gardiner. Får väl se hur det går.

Nu har jag och min Leo ätit lite kräftor och tittat på "Legenden om ugglornas rike", den var faktiskt bra. Nu blir det fortsatt myskväll i soffan med nåt bra på tv.