Det är nog inte många som förstår hur det är att vara på en båt i 6 veckor. Har man aldrig varit det själv så går det inte att förstå. Då kan man inte förstå hur det sliter psykiskt. Jag är helt hjälplös när jag är här. Händer det nåt hemma så kan jag inte göra ett skit åt det. Det är inte så himla roligt att man blir bortglömd så fort man packat sin väska för åka. Det är ett liv när jag är hemma och ett annat när jag är på båten. Inte konstigt att gamla sjömän blir som dom blir. Jag skiter i det här nu jag pallar inte mer. Antingen gör jag slut med livet på båten eller skiter i livet där hemma. Det är för mycket att ta hand om helt enkelt.