Imorse kom vi fram till Bayonne och snart är det dags att åka igen. Jag ligger bara och väntar på den där hemska telefonsignalen. Kanske är 15 minuter kvar, kanske en halvtimma man vet aldrig säkert. Det har en tendens att alltid bli klockan tolv så att det blir mitt i min ledighet. Nu idag tyckte jag inte att det var någon idé att gå och lägga mig innan utan somnar hellre efter avgången i vetskap om att ingen kommer att ringa.
Jag vill kunna gå och lägga mig och sova ut för en gångs skull. Här är man standby dygnet runt. Jag drömmer till och med att jag jobbar så jag är redan trött när jag vaknar.
Inte långt kvar nu, hoppas jag inte. Det beror på om vi fastnar i isen eller inte. Östersjön är nämligen full av is. Vi har pratat med båtar som har suttit fast i en hel vecka, och fortfarande gör det. Som mest så har det suttit fast ett 60-tal båtar samtidigt. Kan inte isen försvinna nu?