Som vanligt diskuterar vi allt mellan himmel och jord, som vanligt lär vi oss något nytt och svävar ut i våra djupa funderingar. Jag undrar vad andra tror om de lyckas snappa upp något av det vi pratar om. Om det ens går att förstå vad vi säger när vi vänder och vrider på ord. De kanske tror att vi är 50+ och har en livskris. Eller bara att vi är helt ute och svävar. Jag vet att hon på caféet idag satt och lyssnade och såg lite fundersam ut. Det kanske även är anledningen till att folk alltid lyckas stirra ögonen ur sig när vi vimsar runt i stan. Eller så är det helt enkelt så att vi inte har en bubbla runt oss. Vi är fria, har brutit oss loss och kommit en bit på väg. Vi kommer att lyckas med något stort. En dag. Var så säkra på det, vi ska finnas kvar i framtiden. Vi ska sätta våra egna spår!